Dag 1
Forsta dagen akte vi till ett korallrev som lag precis intill en av oarna. Baten "parkerade" nagra 100 meter ut och sa blev vi ditkorda i gummibat. Jag och Caroline var SKITnervosa infor snorkling (Emelie var i vattnet snabbare an man hann saga Vithaj), nar vi satt i gummibaten sa skulle vi gora en san snygg avhoppning nar man gor en bakatkullerbytta ner i vattnet - Snacka om att hjartat bankade! I borjan holl vi varandra i handen, men det tog verkligen inte lang tid tills man kande sig lugn - Dar fanns ju inget farligt! Bara en helt annan varld - och massor med fiskar! Det sag ut precis som i Hitta Nemo, fast mer brunt och beige. SA haftigt det var. I borjan holl vi oss helt maniskt dar alla andra var, men sen insag man att om det var manga pa samma stalle sa stack ju alla fiskar. Sa vi gav oss ut pa egna aventyr - Och da hittade vi Nemo! Hurra!

    

Dag 2
Vi var uppe halv 8 pa morgonen och hajkade upp till en utsiktsplats over en strand som ar det 4:e mest fotograferade i Australien. Sen hajkade vi ner till stranden och badade och solade i nagra timmar.
Sen hade vi lite otur med vadret... Osregn nar man ligger pa stranden ar ingen hojdare. Sa vi drog vidare till en annan bukt som kallas TurtleBay - Och knappt hann de saga TurtleBay, innan en gigantisk havskoldpadda kom upp till ytan for att ta luft! Den var bara uppe i nagra fa sekunder, sa det var ingen som hann ta kort... Men det var sjukt haftigt!
Sen akte vi vidare till ett annat korallrev, och dar fanns det mojlighet att testa pa att dyka (vi hade en dykinstruktor med pa baten) - Sa det gjorde jag! Tuber, slangar, vatdrakt och hela kitet! Det kostade givetvis pengar, och jag och Caroline velade jattemycket med hur vi skulle gora, for vi ska ju ta certifikat sen. Men sen kom vi fram till att det ju hade varit bra att testa pa om man gillar det innan man lagger flera tusen pa ett certifikat. Basta beslutet ever! Det var det haftigaste jag har gjort i hela mitt liv. Och det gick faktiskt ganska bra ocksa. Dock - Nar vi var pa ca 4-5 meters djup sa var det en kille i min grupp som rakade sparka mig i ansiktet med simfenorna, sa mitt cyklop satte sig helt snett och blev fyllt med vatten. Den forsta instinkten var att ta ut andningsgrejen som jag hade i munnen, for jag fick ju panik. Men sen insag jag att om jag skulle ta ut den sa skulle jag fa annu mer panik, sa jag bara fortsatte andas sa lugnt jag bara kunde, fastan nasan var full med vatten, och blundade for att inte fa vatten i ogonen och simmade sakta upp till ytan for att tomma cyklopet. Ja det var drama helt enkelt. Men nu kan jag knappt vanta tills vi ska fa 5 hela dagar med BARA dyk! Sa himla skoj! Jag ar ju fortfarande livradd for hajar, men pa nagot satt blev det en del av adrenalinet med dykningen.


   

Dag 3
Sista dagen var det segling pa schemat och da fick de som ville hjalpa till, Caroline och Emelie representerade "Team Sweden". Vi skulle egentligen ha snorklat pa morgonen, men det uppstod nagot jatte-missforstand mellan oss, dykinstrutoren, de andra, och skepparen. Sa vi missade det.. Skittradigt!
Men vi hade grymt bra vader sa det blev till att njuta uppe pa dack istallet. Inte helt fel!




Summasummarum
Jag hade verkligen tur med aksjukan - Kande i princip ingenting under hela seglingen. Jag kande av det lite den forsta morgonen, for da hade jag ju inte atit aksjuketabletter pa 7 timmar, sa nasta natt sov jag med aksjukearmbanden och da kandes inget pa morgonen. Snacka om att det var vart varenda krona, vi hade det sa himla bra. Det var jattekul att vi alla 7 i TeamSweden kunde hanga med (den ena tjejen, Eva, har varit jattesjuk), alla tjejerna ar sa himla gulliga, och vi har sa kul tillsammans ocksa. Det gillas!
Mest av allt sa ar jag sa fruktansvart imponerad av mig sjalv! Jag trodde ALDRIG att jag skulle vaga. Jag som inte ens skulle bada i havet...!